Vänsterpartiet vill ha en fördjupad demokrati, som omfattar alla människor. Även de som inte brukar göra sig hörda måste få fram vad de vill och önskar.
I Nynäshamn tar demokratin sin utgångspunkt i kommunfullmäktige samt i nämnder och styrelser, men även i förskolor, skolor, i företag och i äldreboende.

I människosynen finns det skillnad mellan höger och vänster.
Är människan en kund på en marknad eller en medborgare i ett samhälle?

Kunden är isolerad från sina medmänniskor, hon fattar sitt beslut – köpa eller inte köpa – utifrån egna kortsiktiga önskemål. Kunden behöver inte argumentera och resonera, inte tänka på långsiktiga konsekvenser eller hur det egna beslutet påverkar andra.

Kundens valmöjlighet är graderad: stor plånbok – stor makt, liten plånbok – liten makt.
Det är ett sådant tankesystem/ideologi som ligger bakom många borgerliga förslag, som skolpeng, vårdval och dylikt.

Medborgaren däremot ingår i ett demokratiskt kollektiv.
Medborgaren resonerar, diskuterar, tar ställning för och emot och kommer fram till ett beslut – hur använder vi bäst våra gemensamma resurser?

Visst kan vi strunta i att höja skatten, eller ens betala skatt och var och en kan leva flott i fjorton dagar, men hur går det sedan och hur går det för våra barn när vi urholkat samhällets möjlighet att garantera en god välfärd för alla och där bara de rikaste kan fortsätta känna trygghet?

Det är väl rimligt att vi är kunder när vi ska köpa ett par nya skor, men vad sker med ett samhälle där vi reduceras till kunder på en vård-, skol-, kultur-, pensions-, arbetslöshetsmarknad, men aldrig är medborgare? I ett sådant samhälle förtvinar lätt samhörighetskänsla och demokrati.

Därför har Vänsterpartiet alltid bekämpat marknadstänkandet inom välfärdssektorerna.
Politiken ska inte leka affär med skattebetalarnas/medborgarnas pengar.

Jämlikhet och jämställdhet är en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. Forskning visar tydligt att jämlika och jämställda samhällen är bättre samhällen; för alla! Men vi lever i ett samhälle där klyftorna växer.

Det handlar inte bara om inkomster, utan också om hälsa och medellivslängd, om möjlighet att påverka sitt liv och framtid, om kunskap och kultur. Och i allt detta har kvinnor som grupp mindre makt än män. Kvinnor utsätts för våld och trakasserier, har lägre inkomster, tvingas jobba deltid oftare, har sämre pensioner samtidigt som de tar ett större ansvar för hem och arbetar totalt sett därmed mer.

En verklig demokrati förutsätter att medborgarna kan läsa, skriva, kommunicera och kritiskt granska information. Den förutsätter också att alla grupper i samhället – oavsett var man är född – bereds möjlighet att delta.

Den lokala demokratin kan utveckla solidariteten och ge ett lokalt och ömsesidigt engagemang. Det är folket som ska styra! Vänsterpartiet vill ha medborgarkontor på strategiskt viktiga platser och där behoven finns. Vi vill även att den enskilda invånaren ska ha full insikt i det som sker inom politiken.

Jämställdhetsarbetet ska och måste genomsyra all verksamhet inom Nynäshamn och dess bolag. Förslag och verksamhet ska granskas utifrån kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. Kommunen ska sträva efter en jämn könsfördelning inom alla verksamheter och könsrelaterade löneskillnader ska i alla avseenden motverkas.

Våra verksamheter ska präglas av lyhördhet, flexibilitet och inlevelse som skapar förtroende. Personalens höga kompetens, motivation och engagemang ska ses som en stor trygghet i verksamheterna och i kontakt med enskilda kommuninnevånare.

Vänsterpartiet arbetar för att:

• Kommuninvånarna, även barn och ungdomar, ges möjlighet att på ett tidigt stadium vara med och påverka plan- och miljöfrågor, t ex inkomma med synpunkter på större förslag via lokala grupper i bostadsområden, arbetsplatser och skolor.
• Elever ska få ett större inflytande över skolan och undervisningen. Skolförslag kan skickas på remiss till elevråd, elevkår och ett ungdomsfullmäktige.
• Invånare med ursprung från andra länder ska beredas möjlighet att delta och påverka politiska beslut i lika hög grad som övriga befolkningen.
• Utveckla medborgarkontor i kommunen, där man i ett och samma besök kan få besked om skattefrågor, regler för bostadsbidrag, försörjningsstöd eller kötid till barnomsorg.
• Det ska finnas god insyn och medborgerlig kontroll av eventuella privata entreprenörer och i hel- eller delägda kommunala bolag, på samma sätt som för övrig kommunal verksamhet.
• Det ska finnas god insyn i kommunens arbete och att den kommunala verksamheten ska ske utifrån medborgarnas intressen och behov, inte utifrån kortsiktiga vinstintressen.
• Samtliga kommunala handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen ska finnas tillgänglig för medborgarna, både digitalt och i pappersformat. Likaså bör nämndsammanträden vara öppna för allmänheten så att medborgaren kan få full insyn.
• Antalet datorplatser på biblioteken bör ökas, samtidigt som man förenklar för kommuninvånarna att ta del av pågående ärenden och beslut inom kommunen.
• Fånga upp de anställdas synpunkter, upplevelser och önskemål så att verksamheter kan utvecklas och förbättras.
• De förtroendevalda kontinuerligt ska utbildas i jämställdhets- och demokratifrågor.
• Mötesreglerna ska användas för att öka demokratin och öppenheten.
• Kommunen ska utbilda politiker och anställda om, samt följa upp tillämpningen av, barnkonventionen och HBTQ-relaterade frågor.
• Det ska inrättas ett kommunalt organ med särskild anställd, som ska arbeta med jämställdhetsutveckling, samt ska kvantifierbar beslutsanalys införas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
• Politiska mötes- och arbetsformer ska ta hänsyn till småbarnsföräldrars och ungdomars villkor.

---

Tillbaka till Kommunalpolitiska programmets startsida.

Uppdaterades: 15 maj 2023