Skip to main content

UTBILDNING

Förskola/skola
De olika skolformerna från förskola till vuxenutbildning har alla en social såväl som pedagogisk uppgift. Lärande sker hela tiden och i många olika sammanhang. I skolan ska man med största respekt och ödmjukhet utgå ifrån den kunskap och de erfarenheter som barn och ungdomar har tillskansat sig via andra sammanhang.

En skola för alla bygger på att resurser fördelas efter behov. Förskolor och skolor måste präglas av ett interkulturellt arbetssätt, det vill säga, där människors olikheter ses som en resurs. Det gäller såväl klass, kön, genus, som etniska och religiösa olikheter.

Förskolan utgör grunden för den fortsatta utbildningen. Förskolan är inte i första hand till för att föräldrarna ska kunna jobba, utan för barnens skull. Det är viktigt att det också märks i verksamheten och att politiken ger faktiska förutsättningar. Mindre barngrupper ska prioriteras i enlighet med Skolverkets riktlinjer om max 12 respektive 15 barn per grupp i åldrarna 1-3 och 4-5 i förskolan. Minskningen ska ske med bibehållen personalstyrka.

Idag går tyvärr alltför många barn och elever utan det stöd de behöver, och en stor del av det beror på lärarnas bristande tid för varje elev. Mindre barngrupper och klasser skulle, utöver en ökad studiero, därför bidra till att varje barn och elev ges tid och utrymme att bli sedd och hörd i den mån de behöver.

Vänsterpartiet vill därutöver att kommunen inför tvålärarsystem i klasser där behovet finns och att nolltaxa införs i förskolan för familjer med begränsade inkomster, samt tillräckliga resurser för inköp av fler och bättre läromedel, såväl tekniska som traditionella.

På grund av bristande resurser i grundskolan lämnas allt fler barn utan behörighet att söka vidareutbildning, vilket gör att barn redan i tidig ålder möter en uppförsbacke i bästa fall och i värsta fall helt mister möjligheten att få en värdig uppväxt, en god utbildning och ett rikt liv. Vi i Vänsterpartiet vill se en ökad vuxennärvaro i all förskole- och skolverksamhet och därigenom säkerställa möjligheten för alla våra barn och unga att få en givande, inkluderande och säker skolgång, som ger goda förutsättningar för resten av livet.

Det innebär att varje skola ska ha tillgång till socialpedagog, speciallärare och fritidspedagog. Vidare ska elevhälsan ges mer resurser, för tillgång till kuratorer och psykologer.

En jämlik, jämställd och demokratisk skola innebär att uppmuntra till kritiskt tänkande och visa tilltro till människors förmåga och rätt att tillsammans skapa, bevara och försvara ett demokratiskt samhälle.

Skolan ska ge kunskap, bildning och färdigheter för alla livets skiften. Det innebär att skolan är till för elevernas behov och inte för samhällets behov av att sortera människor för kommande uppgifter i klassamhället. Skolan ska ge barn och ungdomar möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter som de upplever som meningsfulla och har nytta av på kort och lång sikt.

Vi har som mål att det införs ett tak för grundskoleklasser om max 20 elever per klass för låg- och mellanstadiet och max 25 elever per klass i högstadiet.
 I barngrupper/klasser där det finns särskilda behov ska det antingen kompletteras med extra personal eller ska gruppens storlek minskas.

Det är nödvändigt att skolan låter elever vara med och påverka skolans innehåll och planering. Elever ska möta jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och demokrati. Elever ska få ett större inflytande över skolan och undervisningen. Skolförslag kan skickas på remiss till elevråd, elevkår och ungdomsråd.

Gymnasieskola
Gymnasieskolan är frivillig, men samtidigt är en gymnasieexamen det absolut viktigaste för att få ett arbete och ett vuxenliv med egen försörjning. Därför behöver gymnasieskolan tydligt ha som mål att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Mycket mer behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning.

Vi måste stärka gymnasiets kvalitét för att det ska bli det självklara valet för våra ungdomar, som i stor utsträckning väljer ett gymnasium i annan kommun. Nynäshamns gymnasium har under lång tid lidit av stora problem. Dålig ledning och sparkrav gör att lärare slutar och servicefunktionerna på skolan bantas ned.

Nynäshamns gymnasium behöver ha ett brett utbud av program och inriktningar så att möjligheterna att gå en utbildning inom ett område som väcker ens intresse är goda och tar tillvara alla elevers olika inlärningsstilar och begåvningar. Bland annat vill vi återinföra Estetprogrammet, vilket både skulle gagna eleverna och det lokala kulturlivet.

Utbudet behöver även utformas efter behov på den lokala arbetsmarknaden. Både yrkesprogram och studieförberedande program ska minst ge grundläggande behörighet till högskolestudier.

Vänsterpartiet Nynäshamn arbetar för att:

  • Alla barn ska ha rätt att bli sedda, hörda och bekräftade och snabbt få rätt stödinsatser, där det finns behov.
  • Förskolegrupper och skolklasser ska innefatta färre elever.
  • All verksamhet i skolan ska vara avgiftsfri, inga former av smygavgifter ska accepteras.
  • Ett kretslopps- och genusperspektiv ska prägla alla utbildningsverksamheter.
  • Eleverna ska ha rätt till utbildad personal och behöriga lärare.
  • Varje skola ska ha tillgång till socialpedagoger, speciallärare och fritidspedagoger.
  • Minska antalet elever per skolenhet och för fler mindre skolor i kommunen med god spridning av årskurser.
  • Mer medel ska ges till material i förskola/skola.
  • Nolltaxa i förskolan införs för föräldrar med låga inkomster.
  • Estetprogrammet återinförs på gymnasiet.
  • Alla gymnasieelever ska garanteras sommarjobb.

Tillbaka till Kommunalpolitiska programmets startsida.